KWS
   
 

Mulchsådd på Wetze

2006-04-24

 

När vi på KWS besökte Einbeck och försöksgården Wetze förra året, fick vi se deras försök med mulchsådd och kammbetor. Här följer en sammanfattning på det vi såg, och på de slutsatser man har dragit efter mer än 12 års försök.

Förfrukten är höstvete eller höstkorn. Efter tröskningen kör man grunt med en kultivator för att få spillsäden att gro. Låter man sedan fältet ligga och sår i halmresterna till våren får man det som i försöken betecknas som strohmulch. 5-7 dagar efter harvningen sår man in senap, antingen med såmaskin eller man sprider ut den med gödningsspridare. Senapen blir frodig och hög, men fryser ner på vintern.

På våren gjordes sedan försök med en mängd olika etableringsmetoder och framförallt olika jordbearbetningstekniker för att se vilket som i slutändan ger bäst skörd.

Direktsådd av betorna i de nedfrusna senapsresterna ger en hög markfukta, men en låg jordtemperatur och därigenom en sämre etablering.

I de andra leden körde man med kultivator 1-2 gånger, eventuellt följt av tallriksharv och/eller rotorharv. Under åren har man tydligt märkt, att bäst etablering och skörd uppnås med 1-2 gånger körning med kultivator (i vissa fall ända ned till 28 cm djup) och efterföljande körning med rotorharv. Man uppnår då en hög markfukta, temperaturen höjs och man har en bra såbädd.

Fördelen med mulchsådd är det organiska materialet som finns kvar både i ytan för erosionsskydd, men också djupare ned där det ger en bättre bärighet för tyngre maskiner och en lucker såbädd.

Höst- och vårplöjning ger i Wetze stora problem med erosion orsakat av stora nederbördsmängder.

Kammbetor har man också tittat närmare på de senaste åren, och fått höga skördar. Fördelen med kammbetor är att man får en hög jordtemperatur tidigt, vilket främjar betorna. Nackdelen är att det är en hög (och dyr) bearbetningsgrad och att man kan få problem med att hålla fuktigheten i kammarna. 

 

Den utvinnbara sockerskörden i relativtal ligger på ett 5-årssnitt på 112 för mulchsådd med såbäddsberedning, jämfört med 100 för höstplöjd mark. På ett 13-årigt genomsnitt hamnar man istället på ett relativtal på 108. Kammbetor har bara varit med i försöket i 2 år, men visar ett relativtal på 116 på dessa två år.

 

Resultaten från 2005, men även de senaste årens medelvärden kan du läsa mer om, om du klickar här Agrotekniska försök Wetze 2005

 

Några förkortningar som dyker upp i diagrammen:

MsoS=Mulchsådd utan såbäddsberedning

MSmS=Mulchsådd med såbäddsberedning

Gr=Kultivator

KG=RH=rotorharv

Herbstfurche=höstplöjt

Frühjahrsfurche=Vårplöjt

Dammrüben=Kammbetor

Direktsaat=Direktsådd

 


 
KWS