KWS
   
 

Erik siktar på 10 ton socker per ha med GUNILLA

Erik i sitt GUNILLA-fält den 2 oktober. “Ännu full socker-produktionen tack vare sortens friskhet och fram-gångsrik svampbekämpning” konstaterar Erik.
Erik i sitt GUNILLA-fält den 2 oktober. “Ännu full socker-produktionen tack vare sortens friskhet och fram-gångsrik svampbekämpning” konstaterar Erik.

2007-12-13

Erik Bengtsson är utbildad agrarekonom i Danmark. Han är trots sin ungdom, 38 år, ledare för ett stort företag, nämligen Karlsfälts Gård, kanske mest känd för sitt framgångsrika avelsprogram för Hampshire-grisar (utsedd till till årets bästa Hampshire avelsproducent 2007). Men gården driver även en omfattande växtodling, 750 ha varav 90 ha är betor. För att hålla nere maskinkostnaderna bedrivs maskinsamarbete med Tosterup som har lika stor växtodlings- och betareal.

 

Erik hörde till de odlare som i år fick prova KWS sorten GUNILLA, en normalsort som i officiella försök i snitt överträffat mätarsorten med hela 8% åren 2005-2006. Erik sådde 9 enheter av GUNILLA den 1 april, och 71 kg N per ha tillfördes med handelsgödsel. Utöver detta spreds 6 ton hönsgödsel tidigt på våren med ett beräknat kväveinnehåll på 65 kg N, total giva blir alltså  136 kg.

 

Erik betonar vikten av noggrannhet vid sådd samt att komplettera den kemiska ogräsbekämpningen med en radrensning. Den sistnämnda luckrar upp jorden vilket enligt Eriks erfarenhet gynnar betorna. I strategin för svampbekämpning märks hans danska influenser, han satsade på sprutningar av Comet á 0,25 l per ha, dvs en låg dos. Betfälten till sen skörd fick 2 sprutningar med denna dos så att betblasten hålls grön så länge som möjligt och därmed möjliggör maximal avkastning.

 

Betodlingen på Karslfält har i genomsnitt de senaste 8 åren givit 8,7 ton polsocker, renheten har legat på 91%. Trots att dessa siffror är bättre än snittet är Erik inte nöjd. Han vill upp till dansk skördenivå, dvs 10 ton polsocker per ha.

 

I år talar allt för att Erik lyckas nå detta mål, även om alla betor inte är levererade när detta skrivs. På fältet där Erik sådde 9 enheter GUNILLA finns även en etablerad marknadssort, eftersom fröet bara räckte till halva fältet. Detta har gett möjligheter till intressanta jämförelser.

 

Erik såg redan tidigt  att GUNILLA kom igång snabbare och  hade en betydligt bättre blastutveckling än den etablerade marknadssorten. Även på betornas synliga del ovan jord syntes att GUNILLA hade större betor och det bekräftades också när det blev dags för skörd. Det är anmärkningsvärt att sortskillnader kan bli så uttalade i praktisk odling. I de officiella sortförsöken överträffade GUNILLA den etablerade marknadssorten med 15% i år, men Erik menar att avkastningsskillnaden var ännu större hos honom.

 

“Jag har varit försiktig och bara beställt halva frömängden till min betodling 2008 i den tidiga beställningen. Man måste ju ha utrymme till en ny sort som GUNILLA, enligt min mening är detta det största avkastningsframsteget på många år när det gäller sorter i Sverige”, avslutar Erik.

 
KWS